Kim Jacobsson

Jag vet, jag vet att solen är het
Myggorna kommer för att suga upp ditt blod
Lämna dig där helt ensam
Bara skinn och ben
När du går emellan träden
Lyssnar på löven som blåser i vinden
Ju längre du går desto mindre vet jag
Desto mindre vet jag

Vart ska du fly?
Vart ska du gömma dig?
Vaggvisor att paralysera

Fet och mjuk, rosa och svag
Fot och lår, tunga och käke
Du vet att jag är tillsagd att svälja dig hel
Skinn och ben
Skär igenom brädor och hängande krokar
Blodiga knivar, kokbokar
Lovar att du inte kommer känna någonting
Alls

Svälja och tugga
Äta dig levande
Alla av oss mat, som inte ännu dött
Och livet säger

Puttrande hacka och mod
Bryta ner ben till sand
Det sötaste fettet, godaste köttet du någonsin kommer att äta
Så du skriker, gnäller och ropar
Dyrbara ljud av middagsklockan
Vi kommer alla att mata maskarna och träden så var inte blyga

Svälja och tugga
Äta dig levande
Alla av oss mat, som inte ännu dött