Kim Jacobsson

Jag är så trött på dina lögner och tomma ord, trodde verkligen att du var speciell, men det var väl bara en lek. Jag kommer dock aldrig glömma de få stunder vi haft tillsammans, de har varit helt underbara, men det håller inte längre. Det är så onödigt att släppa in folk man inte känner för nära inpå sitt liv, fast hur ska man annars veta hur de är, men nu vet jag. Jag är fan inte perfekt, men jag vet hur man behandlar andra människor i alla fall. Ibland känns det verkligen som att jag ångrar att jag träffat dig, allt jobbigt tänkande och saknande, för det har inte varit värt det i slutändan, även om det givit mycket också. But what do you know, allt är inte alltid som det verkar, speciellt när det gäller personer. Okej om det händer någon enstaka gång, men upprepas det som det gjort här så ja, man blir ju sårad. Lova inget som du inte kan hålla.

Vill inte må så här längre, vill bara kunna vara glad igen. Tyck inte synd om mig på något sätt, det överlämnar jag till mig själv. Tänk bara på hur du beter dig, vill inte att allt ska rinna ut i sanden, och om det är något som jag gjort, säg då det. För det är ju inte första gången som sagt, suger att bli bortvald. Det suger att få höra sånt när man väntat flera dagar på att träffa dig, flera dagar av längtan, sen har du helt enkelt inte tid trots att man bestämt.

Sluta skapa falska förhoppningar, säg bara till om du inte vill eller kan, det kan man acceptera, det är svårare att acceptera en "diss", in lack of a better word. Jag tycker fortfarande om dig, men det tar på en själv att gå igenom det här gång efter gång. Det spelar ingen roll om du gör det omedvetet eller ej, det är lika illa vilket som.

En komplicerad personlighet kräver en komplicerad person, och jag känner ingen som är mer komplicerad än mig själv, tills jag träffade dig. Det känns verkligen rätt när man är med dig, när man väl är det, jag känner mig utvald, men sen vänder du dig bara bort och allting blir kallt. Man kan ligga och gråta över minnen, men din värld kommer inte förändras medans du sover.

Skrev visst att jag ångrade att jag träffade dig, och det gör jag till en viss del, livet var så mycket enklare innan, men du har fått mig se att saker ur nya perspektiv och fått mig känna en känsla av omtyckhet som ingen annan har. Men var jag bara en tillfällig gäst i ditt liv? Jag tycker inte jag förtjänar det här, men vad vet jag.

Hoppas fan att det kan lösa sig på något sätt, men just nu känns det inte bra, kände att jag behövde få ut allt, men nu ska jag gå och dö hejrå!

Kom precis fram till att jag verkligen suger kuk på att spela gitarr efter min Rock Band session med Cawni, går verkligen inte som jag vill. Får hålla mig till trummorna :(, det är mycket coolare i alla fall!





Sen kom jag också fram till att jag ofta säger "Jag kom fram till", fan vad störande.

Då har man nog styrt maskeraddräkt tills på fredag iaf, tack vare Oxen. Blir nog lite Fear and Loathing tema, bara på med hawaiskjortorna och flugsmällan i höger hand. Måste ha en kudde under tröjan också, kan bli lite jobbigt :(.

Jag till vänster, Oxen till höger, eller nåt.



För övrigt så är det jävligt tur att det finns människor som Alex Schulman och sidor som 1000apor, jag tror knappast någon av er undgått "Britt-Marie kör fan killen", han har tydligen gjort någon deal med Alex o grabbarna, redan epic:

http://1000apor.se/tv/%E2%80%9Ckom-igen-nu-britt-marie%E2%80%9D

Fick även höra från en unge i kassakön på Ica att jag såg ut som en pirat med mitt skägg och bandanan, kanske ett tecken på att man ska raka sig, men det blir inget.

Haha, precis kommit ut ur duschen och fick för mig att trimma skägget lite men som vanligt så slant jag och blev värsta jacket, fitta. Så nu har jag bara en stor jävla mustach, känns inte så tajt, men får leva med det, kan ju alltid gå efter Johnny Depp looken : O. Flogging Molly är för övrigt <3 Inte många veckor kvar nu lille Matte!

Bara lite puppy eyes. Ut och springa en sväng nu heirå liksom.



En av de roligare musikvideor som finns, haha Jack Black och Grohl <3.

Musiken är en viktig del för mångas vardag, den får oss att glömma, att älska, att hata. Olika typer av musik har olika typer av effekter. Jag är en sådan person som verkligen lyssnar konstant på musik vart jag än befinner mig och jag tror definitivt att man kan bli djupare som person genom att lyssna på musik. Men sen är det ju inte det lättaste att hitta bra musik där ute i djungeln, finns så oerhört mycket skit, uppenbarligen. För när varenda idiot som tror sig kunna mycket om musik kommer på att han och hans kompisar ska starta ett band går det bara överstyr, musik handlar om originalitet, att ha sitt eget sound. Sen får vi inte glömma alla technobögar och Dj:s som tror de mixat ihop världens bästa låt, och de kanske de har till just den målgruppen, iq-befriade klubbidioter, typ.

Det är så lätt att placera in folk i grupper, det är så lätt att ha fördomar mot folk som inte har samma "smak" som en själv, det är verkligen det. Men jag tycker ändå att folk borde ha nått en viss kulturell mognad när man är runt 18-20 år, känner allt för många som bara tar det första bästa mainstreamskitet de kan hitta på MTV och börjar lyssna regulärt.

Jag tror jag är väldigt sluten när det gäller att hitta ny musik, känner liksom att jag hittat mina genrer och jag håller mig gärna där, but every once and a while hittar man ju något helt nytt som känns som en frisk fläkt.



The Wall, en av de bättre låtar som gjorts.

Kan passa på att tipsa på Flight of the Conchords för er som inte känner till dem, grymt underhållande band. Mycket bra blanding av humor och sköna texter, men kolla för guds skulle på deras live-framträdanden, en miljon gånger bättre.

Orka känna så här : ( Me so emo now.

Det finns ytterst få filmer som man orkar sitta och kolla igenom ett flertal gånger, huvudsakligen för att man vet vad som kommer att ske och det förstör ju spänningen i filmen. Men sen finns det ju filmer som helt saknar verklighetsbild och som man kan tro bara görs i syftet för att chocka och förvirra tittaren, och dessa kan man kolla på om och om igen. En av dessa filmer är Fear and Loathing in Las Vegas, regisserad av Terry Gilliam, och baserad på Hunter S. Thompsons novell med samma namn.

Filmen kretsar kring Raoul Duke, en journalist spelad av självaste Johnny Depp, och Dr. Gonzo gestaltad av Benicio Del Toro. De här två stiliga männen ger sig ut på ett sjuhelvetes uppdrag som tar dem till Las Vegas. Personligen så tycker jag att både Del Toro och Depp gör sina absolut bästa roller i denna film, och det säger ju en del med tanke på det antal filmer de medverkat i, och de fungerar helt perfekt som medspelare.

I en röd Mercedes (?) och ett bagageutrymme fullt med diverse droger så för de här killarna ett rent helvete i staden. Längs vägen så träffar man på en liftare spelad av Tobey Maquire, som för övrigt gör en jävligt sliskig roll, men på ett bra sätt, han är bara sliskig helt enkelt. Under hela filmen så är antigen båda eller en av dem höga på någon sorts drog och jag har aldrig skrattat så mycket som jag gör till den här filmen, varje gång. Depp och Toro vräker ut roliga dialoger konstant, men den bästa måste nästan vara i öknen på väg till Las Vegas när Johnny helt plötsligt skriker ut "We can't stop here, this is bat country", och vad han menar med det blir väl upp till er att ta reda på, och när jag väl tänker på det själv så vet jag knappt vad han menar.

Det som skiljer denna film mot alla andra "komedier" är att den är så oerhört skruvad och konstig, och den har väl egentligen inte någon direkt handling, utan filmen går mest ut på att man följer dessa två karaktärer när de tar sig an allt vad Vegas har att bjuda på. Egentligen så borde man läsa boken innan man tar sig ann filmen, för det finns absolut en handling, men den framgår inte lika tydligt som i boken. Filmen är inte heller en ren komedi utan det är någon blandning av komedi och jag vet inte vad, kan nog inte svara på det. Det är en film som man måste uppleva själv, svårt att sitta och skriva om den då den uttrycker sig bäst i bilder. Tyvärr är det nog också en sådan film som man antigen älskar eller hatar, men är man som jag en person som är trött på de vanliga mediokra komedierna så tycker jag absolut att man ska kika in denna, you're up for one hell of a ride.



Detta är inte Las Vegas, utan vår egen tolkning av den, eller inte alls, men vissa inslag av filmen finns med. Notera att inga varulvar medverkar i originalet.

Går verkligen inte att sova, det beror väl dels på att jag tänker så jävla mycket när jag ligger i sängen, jobbigt. Har kommit fram till att vissa saker ska man bara låta vara, men man måste ju även chansa och ta för sig om det känns rätt. Imorgon känner jag bara för att ligga kvar i sängen hela dagen och kolla film, mums, känner inte för något atm. Helvete, nu blev det ytterligare ett onödigt inlägg, vad besviken jag blir.

Josh får pryda min blogg lite, så jävla snygg. Känns för övrigt som att det här börjar gå överstyr, ska inte blogga om något tills jag har något vettigt att tillägga. Nu blire iaf dusch och sen mys in the bed for shuwre.

Var trevligt att se Daniel iaf, det blir allt för sällan, nu vore det fan gott med mat, inte ätit sen igår kväll. Funderar på att gå en promenad med men bläh, suger att gå själv, och CpAmanda måste ju så klart ha ont i ryggen :(, Awe.

Satt nyligen och plöjde igenom lite gamla dvd-filmer i brist på annat och ville bara passa på att tipsa om en film som handlar om en av de viktigaste musikerna någonsin, nämligen Mr. Joe Strummer. "The Future is Unwritten" heter filmen och det är en relativt lång dokumentär på cirka två timmar om punkrockarens liv, kan dock bli lite seg vilket resulterar att man missar viktig information. Så om du ska se denna film var på det humöret att du är alert och redo att ta in fakta, för fakta finns det gott om.

Vi får bekanta oss med många kända ansikten som berättar sina upplevelser om Joe Strummer, tex. Johnny Depp och Bono från U2 för att nämna några få. Det är väl ingen nyhet att Joe dog för cirka sex år sedan, och jag tycker att denna dvd gör honom rättvisa, den delar ut både ris och ros, för han var väl ingen ängel direkt i sina unga år, men en man med större hjärta är svårt att hitta. Han skrev om nuet, han skrev om politiska ageranden, han skrev om livet.

The Clash är enligt mig ett av världens bästa band genom tiderna och har format mig som person enormt mycket, så om du är ett lika stort fan som jag tycker jag att du ska ta dig en närmare titt på filmen. Nu blev ju detta som en liten recension vilket inte var tanken, eller ja kanske inte, men tänkte bara skriva ett par rader, gah! Min favoritlåt är helt klart Straight to Hell som kretsar kring Vietnamkriget och hur de amerikanska soldaterna inte fick ta med sina barn hem till USA när kriget var över (Ja de hade antagligen sex med prostituerade eller dylikt). Men hur som helst så är det en jävligt viktig låt om hur regeringen såg på det hela, ganska absurt faktiskt. "There ain't no need for ya", väldigt snällt att säga åt små barn, men det var faktiskt så situationen var efter kriget. Den handlar även om hur amerikansk man än tror man är så är det ursprunget som spelar den största rollen, ""Lemme tell ya bout your blood, bamboo kid, it aint coca cola, it's rice" Coca Cola= USA, Rice= Vietnam. Låten kan vara väldigt svår att förstå sig på om man inte känner till lite bakgrundsfakta.

Bleh vad jobbig jag blev nu, men hoppas det gav er något ; x Ciao!

Varför ska det vara så jobbigt att vara kär i någon, varför kan det inte vara som på film, två personer möts, de blir förälskade, allt blir bra, tjoho, och varför har en del personer så svårt att berätta vad de känner? Att vara kär kan vara det bästa som finns men även det allra jobbigaste, speciellt när man inte vet var man befinner sig.

Sen är det extremt jävla jobbigt att inte få någon respons när man känner att man behöver det, och det gäller i princip allting, känner inte att jag fått det alls på senaste tiden av vissa människor.

Nej men vore fan så skönt att bara åka bort från Sverige, vilket kanske blir inom en snar framtid, Norge eller Irland for sure, bara lämna allt bakom sig, ja nästan iaf, eller inte alls, men mycket. Annars får man bli bög, det kan funka det också, bara gå till Orlandos varje helg och dra i sig ett par margaritas, det blir kanon.

Det här kanske låter mer deprimerande än vad det egentligen är, det är bara att köra vidare I guess, ta nya tag : ). Kan iaf passa på att linka en låt som hjälpt mig genom många svåra stunder, "It's about looking forward" som Josh själv säger, guden av musik <3.

Queens of the Stone age är för övrigt världens bästa band,  kings.

Nu har det gått ungefär en vecka utan att jag rakat mig, och det känns väl sådär, gillar inte skäggväxten precis i början när man sparar ut, ser mest ut som smuts. Några fördelar med skägg:

Respektgivande
Finare hud (Slipper alla rakärr o skit)
Mysigt
Snyggt så klart
Slipper gå upp tidigt på morgonen för att raka sig vilket suger rejält med kuk

Ciao, bloggar nog lite mer inatt när jag har tid.


Kan ju inte påstå att han är ful direkt, men typ något sånt där hade jag tänkt mig för de som bryr sig. Är på god väg iaf, det växer snabbare än ogräs, kanske en vecka till så är vi där tjoho, måste ju få till den där "skitiga" looken till Flogging Molly, lite galen irländare stuk, aja ni fattar. Det styrs.

Kan ju passa på att skriva att jag inte kommer göra en allt för "dagboksintriktad" blogg, utan det kommer mest vara lite tankar och tips på bra musik och filmer, who knows, kanske bryter mönstret när jag orkar.

Idag har iaf varit en otroligt seg dag, inte gjort ett skit förutom att sova och varit på Marieberg, lillgrabben fick sig ett 360 iaf : ).

Det enda jag ser fram emot nu är väl Flogging Molly den 15/11 som förövrigt jag tycker ni ska kika in om ni gillar punk och rock, punkrock höhöhö. Sen halloweenfest hos Amanda på fredag, hon är elak :(. Nu blir det visst att åka till farbror Daniel som jag förövrigt inte träffat sen typ förra julen?

Trots att jag avskyr "blogg.se" tyckte jag att det var dags att börja skriva här istället eftersom min gamla bloggsida har översvämnats av småungar, dock så får jag intrycket av det finns ännu mer idioter som bloggar här bara för bloggandets skull, hoppas att jag inte slutar som en av dem :). Aja, tänkte föra över lite gamla inlägg o skit från min gamla blogg, inom sin tid.