Kim Jacobsson

Denna ensamma existens banar vägen
För de svåraste hjärtan måste slå, var modig
Medans denna tysta blixtstorm
Vräker guldskörden vi försökt så

Så börjar det, sättet ljuset dansar under huden
Det är en budbärare från helvetet eftersom vi är bundna att vinna
Så dagarna fortsätter men åren de går
Ta hand om din frihet, de kommer aldrig veta något

Jag sitter på vingen av en näktergals sång
För att säga mig vart och när allt detta gick fel
Det finns ingen slutsats utan sorg
Med ignorans, det minsta han hittade fick statuera ett exempel

Punktera huden och se hans blod rinna kallt på ökensand
Kom och hör meningen av mödrar med barnalösa händer
Så dagarna fortsätter men åren de går
Ta hand om din frihet, de kommer aldrig veta något

Ta vad du får tills det inte finns något kvar förutom evigt liv
Och på natten är detta på skuggorna efter de dödats
Så ta hand om din frihet, de kommer aldrig veta.