Kim Jacobsson

I min stad finns det tegel och hat
I min stad äter man hjärtan till frukost
Blodiga svek blir vardagsmat, jag önskar du insåg i tid
Vilken jävla transformation du fick mig att genomgå
Jag ska visa dig mina smutsiga trick en dag
Men det är inte min stil älskling, vissa går på de dödas trottoar
Vissa svinar, vissa älskar, men jag
Jag skålar med min kalashikov mot herrarna i blått
Glöm inte mitt ansikte, varje tegel är ditt
Även om du kom åt mig på min svagaste punkt
Fick du mig att inse att poesi är mitt enda vapen, min enda tillflykt
Så länge såg jag bara fel i rätt, jag förde väsen för ingenting

I min stad finns det tegel och hat
I min stad skär man av handlederna på pensionärer
I min stad smäller man igen dörren på utomstående vidunder

Dagarna fortsätter medans åren de släpar mitt vita hår
En gudsförgäten dag ska jag bygga mig en kraftig borg
Där min poesi omfamnar väggarna i magi
Och ingen ska tycka att teglet är manér
Jag ska sitta inuti min borg på min ensliga tron
Och diktera det ingen annan gjort innan, jag ska styra mitt palats
Inte med vrede, inte med hat, utan för deras skull
Det ska regna blod från taket, det ska finnas stirrande ögon i golvet
Rösterna i mitt huvud banar vägen för kvinnan som kryper
Min transformation var min räddning, och min undergång

I min borg finns det tegel och hat
I min borg äter man hjärtan till frukost
I min borg är var man kung över sitt eget liv

Jag ska spela spelet tills jag är döende
Jag ska fortsätta omfamna mitt slott
Jag ska viska i vinden, framför alla ensliga stigar
Jag ska visa dig stormen
Jag ska minnas allt du sa

För dina ord har märkt min borg
Dina ord ska placeras i väggarna så alla kan se

Experimentell låt, säkert massa stavfel o skit, ska ändras också, daskade ihop på 5 minuter, får se hur det blir med det som gubben sa.